3-5 juni 2017 var det tre internationella utställningar på lika många dagar i Norrköping. Jag hade anmält Xilla, då jag ville ha sista certet på henne.
Vi hade bokat husvagnsplats på Himmelstalunds camping, vilket är på samma området som utställningen. Praktiskt med gångavstånd från husvagnen till utställningen, vilket innebär att maken inte måste köra eller följa med. Bara att ta hund, väska och stol och promenera iväg.
Vi kom fram på fredag mitt på dagen. Det var en lång kö med husbilar och husvagnar som väntade på att checka in, så jag lämnade Oskar och bilen och gick till receptionen för att checka in. Även där var det kö och jag hörde lite muttranden över att det tog så lång tid… Det blev så småningom min tur och jag betalade för den elplats jag bokat i förväg. Alla platser inne på själva campingen var upptagna, men man hänvisade till ett fält rakt över vägen från receptionen, vilket ändå var nära och bra. Oskar hade redan blivit indirigerad dit när jag kom ut och han hade ställt upp husvagnen på en trevlig plats ut mot vägen. Någon el fanns ännu inte, men den skulle dras ut, för alla som bokat el skulle få el.
Oskar åkte iväg för att köpa något han glömt och jag satt utanför husvagnen och njöt i solen med en kall cider. Jag såg hur de höll på att dra ut el och det rullade hela tiden in nya ekipage. Efter ett tag talar grannen i husbilen bredvid att vi måste flytta på oss, för det skulle inte dras någon el dit där vi stod. Ingen ansvarig på campingen tyckte att det var värt att informera om var man skulle stå på detta fält för att få el, inga avspärrningar fanns och ingen som dirigerade alla fordon rätt (förutom han som vinkade in bilarna på fältet, men inte var man sedan skulle stå). Oskar var fortfarande borta så jag ringde honom och berättade att vi måste flytta på oss för att få den el vi betalat för. När han kom tillbaka frågade han killen som dirigerade in bilarna på fältet om vi skulle få el där vi stod och svaret var att det skulle vi få.
När det inte verkade dras någon el åt vårt håll så frågade jag killen vid vägen om vi skulle få el där vi stod och nu var svaret att det trodde han inte. Fortfarande inget riktigt svar och ingen ansvarig som gick ut och informerade om var man skulle stå för att få el. Vid ytterligare en förfrågan så lät det som att vi ändå skulle få el, de skulle t o m åka iväg och hämta mer kablar, men då ingenting hände, så fick vi fråga igen och nu var svaret att vi inte bara inte skulle få el där vi stod, ingen hade sagt att vi fick stå där vi stod. Nu härsknade Oskar till och svarade att ingen sagt att vi INTE fick ställa oss där… Det slutade med att vi måste flytta husvagnen och vi föreslogs ställa oss bredvid ett brummande dieselaggregat mitt på fältet.. Grillen var tänd och Oskar hade tagit en öl, så en snäll granne flyttade vår husvagn, dock inte till aggregatet, då vi inte ville stå i oljudet och avgaserna.
Nu stod vi alltså så vi kunde koppla in el. Under kvällen försvann elen hela tiden, eftersom de inte hade elaggregat i förhållande till mängden folk som behövde el… Nästa dag gick Oskar till receptionen och krävde pengarna tillbaka för första dygnet, eftersom vi faktiskt inte fått det vi bokat, betalt för och blivit lovade. Vi fick tillbaka pengarna för det dygnet. Det rådde rena rama upprorsstämningen när det dessutom visade sig att man släppte in alla som ville ha plats, även de som inte bokat i förväg, vilket innebär att många som hade bokat och även betalt i förväg blev utan plats…
Nästa dag kom Cramo till fältet med kraftfullare aggregat och elen fungerade bättre, men fortfarande stod de och brummade mitt ute bland husvagnarna. Någon liknade det med hur det är på en musikfestival… Fortfarande så kom och gick stömmen, t o m på nätterna slocknade elen, vilket vi tydligt märkte då kylboxens fläkt tystnade…
Servicehuset städades inte i den utsträckning som behövdes. Man försvarade sig med att man minsann städade den tre gånger om dagen, men med den enorma överbeläggning som var denna helg, så måste naturligtvis sådant skötas oftare. Före kl 8 på morgonen var allt toapapper slut inne på damernas och inne i duschutrymmet var det mer gräs på det blöta golvet än ute på gräsmattorna…
Nåväl, det var visst hundutställning också. På lördagen dömde Torbjörn Skaar chowarna och han gillade min nakna Xilla. Han gillade henne så mycket att hon blev placerad som bästa tik-2 med cert och därmed hade vi det svenska utställningschampionatet i hamn!!
Detta är kritiken på lördagen för Torbjörn Skaar:
Mycket bra proportioner och helhet. Mycket bra huvud och uttryck. Fina små öron. Bra hals. Välvinklad fram och bak. Rör sig med bra steg. Välpresenterad. Champion idag.
Excellent 1, CK, 2-btkl, cert, r-cacib, svensk utställningschampion
På söndagen var det Trevor Hiscock från Sydafrika som dömde chowarna. Han föredrog en lite annan typ av chow chow än vad Xilla är, så denna dag blev det en fjärde placering i bästa tikklass.
Här är kritiken för Trevor Hiscock:
Well put together. Shortcoated fawn bitch. Lovely earsize and shape which gives a good expression. Very moderate rear angulation. Does use hindquarters very well.
Excellent 3, CK, 4-btkl
Måndagen var sista utställningsdagen och finske domaren Matti Tuominen dömde. Jag visste att han skulle glla Xilla, då han gav henne hennes första cert som junior. Denna dag slutade vi som bästa tik-3.
Här är kritiken för Matti Tuominen:
2,5 years old. Excellent proportions. Good coat. Feminine head with the right expression. Typically angulated. Good mover. Well presented.
Excellent 2, CK, 3-btkl
Sammanfattningsvis så är jag väldigt glad och nöjd med att Xilla fick CK och placerade sig i bästa tikklassen alla tre dagarna, speciellt eftersom hon faktiskt var tämligen tunnpälsad, efter att för två veckor sedan fällt ur all sin päls… Gladast är jag naturligtvis för hennes championat!!
Idag fick Öhman komma med till veterinär för att se om han är fertil. Mina tikar har ju gått tomma flera gånger och även om de inte har parats med Öhman varje gång, så ville jag ändå se hur hans status ser ut. Hans söner är ju över 4 år gamla, så man vet ju inte vad som hänt.
Vi hade alltså en tid inbokad för spermatest. Tappningen gick bra och till vår stora lycka visade det sig att hans spermier är pigga och friska. Kanske inte så himla många, vilket det kan bero på tappningen, men absolut ingenting som påverkar hans fertilitet.
Nu ska båda tikarna kollas upp så snart de börjar löpa och sedan hoppas vi på att det ska bli valpar hos oss i sommar!
Hedvig opererades för livmoderinflammation i måndags. Allt gick bra och hon fick komma hem på kvällen. Nästa morgon skulle vi tillbaka på ett inbokat återbesök och då var hon inte lika pigg som kvällen innan, men inget tydde på några komplikationer. Den feber hon hade dagen innan hade gått ner en aning, slemhinnorna såg normala ut och på morgonen så hade hon druckit en hel del vatten, vilket gjorde oss säkra på att hon inte behövde läggas in för att få vätska via dropp.
Chowhill’s Let Me Entertain You “Hedvig”
Nu blev det lång väntan till finalerna, men då vi stod med husvagnen precis utanför utställningsområdet så kunde vi fördriva tiden där och Xilla kunde slappa med de andra hundarna.
