Gurkans kennelblogg

Så kom då dagen då Peggy skulle göra sin officiella debut. Den internationella utställningen i Nordichallen i Sundsvall och domare var Mats Jonsson.

Då Peggy aldrig ställts ut på en inomhusutställning och aldrig dömts av en manlig domare, så hade jag varit med på två ringträningar med henne på Klass Arena och det var nyttigt för henne. I Nordichallen var det trångt och många hundar och människor passerade nära oss, men Peggy brydde sig inte om detta. Hon tyckte det var kul med alla människor, som hon gärna ville nosa lite närmare på. Av vissa fick hon godis.

Peggy var anmäld till unghundsklass och det var hela fem tikar i den klassen. En riktig regnbågsklass med färgerna rött, svart, creme och blått. Peggy var den enda korthåriga. Hon visade upp sig riktigt bra. Lite ofokuserad var hon, men inte mer än att det ändå gick bra att visa henne.

Här är en video från unghundskonkurrensen.

Peggy fick Excellent och placerade sig som trea i konkurrensen. Jag är supernöjd med detta!! Hon behöver ännu växa på sig lite mer för CK.

Peggys kritik:

Korrekta proportioner. Ännu något lätt. Välformat feminint huvud. Välplacerade öron av bra storlek. Tillräcklig scowl. Mycket bra över- och underlinje. Välformad lång bröstkorg. Korrekt vinklad. Passande benstomme. Typiska rörelser.
Excellent 3

Även Gaia ställdes ut och detta i veteranklass. Hon fick excellent med CK och då hon var ensam och därmed vann klassen så fick hon sitt första veteran-cacib.

Av tolv tikar i rasen, så var Gaia en av endast två som fick CK. I bästa tikklassen placerades hon som tvåa efter den vinnande ungtiken. I tävlan om bästa veteran så fick hon se sig slagen av hanen, som idag var mer på tårna än vad Gaia var. Gaia tyckte att det var lite varmt inne i hallen och hade därför inte den energi som hon vanligen har i ringen. Däremot så innebär hennes placering i bästa tik att hon klättrar upp till toppen av Årets Korthårslista inom rasklubben. Med endast två utställningar kvar i år, så får vi se om hon får stanna i toppen, eller om någon annan korthår tar storslam i Växjö eller Stockholm. Gaia ska inte ställas ut mer i år, men till Stockholm i december så är Xilla anmäld, som då precis gått upp i veteranklass.

Här är Gaias kritik:

Korrekta proportioner. Välformat feminint huvud. Korrekt uttryck. Välplacerade öron av bra storlek. Mycket bra över- och underlinje. Välformad lång bröstkorg. Korrekt vinklad. Utmärkt benstomme. Typiska rörelser.
Excellent 1, CK, v-cacib, 2-btkl

Peggy ska ställas ut på sin första officiella utställning i oktober och då hon inte varit på någon utställning sedan augusti 2021 så anmälde jag henne till en inofficiell i Sundsvall den 24 september.

Hela vitsen med denna utställning för min del var att Peggy skulle ha en rolig dag och visa sig fint. Vad domaren skulle tycka om henne var helt underordnat, utan detta var en ren träning. Peggy gjorde mig inte besviken. Hon visade sig jättefint och charmade domaren totalt. Det blev hederspris och Bäst i Rasen (ensam chow chow). Redan här hade jag ju fått full pott, så resten av dagen var en ren bonus.

Här är en video på Peggy i ringen.

I gruppfinalen var det betydligt fler hundar än de fyra som placeras. Peggy fortsatte att visa sig bra och slutade som gruppvinnare. Domaren tyckte att hon var en liten juvel.

Nu blev det lite mer väntan och när Best In Show för de vuxna hundarna gick ut som dagens sista final så var Peggy ganska trött och ofokuserad. Hon visade sig dock fortfarande fint i rörelse och till min stora glädje så ville domaren (nu var det en annan domare än i rasen och gruppen) se henne som dagens Best In Show!

Att ta en vinnarbild tillsammans med domaren var inte lätt, då Peggy inte alls ansåg det nödvändigt och vägrade att stå ens hyggligt fint. Tydligen stod hon fint i någon millisekund i alla fall, så att Zandra Berglund kunde få denna BIS-bild på oss.

Nu laddar vi för officiell debut på internationella utställningen i Nordichallen i Sundsvall 16 oktober. Hur det går där får vi se, men jag kommer vara glad så länge Peggy tycker att det är roligt.

Gaia blev ju veteran redan hösten 2020, men pga pandemin så har jag inte kunnat ställa ut henne, så det var med stor förväntan jag anmälde henne till Svenstavik. Hon hade precis fällt ut och var tillbaka i päls, så hon borde vara i fin kondition till utställningen. Det stämde bra! Då alla andra hundar här hemma fällde som stollar, så blev Gaia bara finare för varje dag. Det passade ju bra, då rasdomaren i Svenstavik vill ha hundar i bra pälskondition.

Efter att på lördagen kört tre timmar till Svenstavik för att jobba som ringsekreterare åt Vinthundklubben och sedan kört tre timmar hem, sova i några timmar och sedan köra tre timmar nästan morgon igen, så kan man ju undra om man kanske är lite vrickad… Fast, det är roligt att köra bil och det är roligt med hundutställningar.

Söndagens väder lovade gott med sol, moln och lagomt varmt, även om det bitvis under dagen blev lite väl varmt (fast det jämnade ut sig med de ganska kyliga stunder då solen gick in bakom något stort moln). Det var fyra chow chow anmälda – två hanar och två tikar. Jag ville mest få ett Excellent så att Gaia skulle bli bästa veteran och få gå in i veteranfinalen på eftermiddagen. Det fick hon. Och mer blev det. Domaren tyckte så mycket om henne så att det även blev ett CK, bästa tik och i tävlan mot Anki Hallbergs fina hane Hatchi så slog Gaia till ordentligt och blev Bäst i Rasen!!! Inom chow chow så är det nästan alltid hanarna som tar BIR och det är oftare som långhåren blir BIR än korthåren, när de möts i tävlan om BIR och BIM. Detta var andra gången som Gaia blev BIR över en långhårig hane.

Nu följde en lång väntan till eftermiddagens finaler och först var tävlan om bästa veteran. Som vanligt var det ett stort antal veteraner av alla möjliga raser som kom till start och till min stora glädje så blev Gaia utplockad bland de sju bästa. Någon placering blev det dock inte, men det gjorde ingenting – bara att få bli uppmärksammad av domaren genom att bli utplockad är superkul! Domare var Martin Johansson.

Ganska direkt efter så skulle bästa hund i grupp 5 tas ut. Grupp 5 (spetsar och raser av urhundstyp) är en stor grupp med många raser och dessutom brukar det vara hög kvalitet på hundarna. Domare var Paul Stanton och när han vid förhandsgranskningen frågade hur gammal Gaia är och jag svarade att hon blir 10 år i november så blev han mycket imponerad över hennes fina kondition. So far so good!

När vi travat in i stora ringen och ställt upp oss så började utplockningen och till min glädje pekade domaren på mig och Gaia för att vi skulle stanna kvar. När utplockningen var gjord, så hade fem hundar fått stanna, men efter en snabbtitt på dem så fick ytterligare en lämna, så nu var vi fyra kvar – det skulle alltså bli en placering för Gaia!

Fyran och trean placerades och kvar var Gaia samt en svensk lapphund. Ett sista varv runt i ringen och Gaia blev tvåa medan lapphunden vann. Jag var så glad över denna fina placering!!! Grupp-tvåa!! Helt otroligt!! För sex år sedan visade jag fram Xilla till samma placering på denna utställning och hon var då den första korthåriga chow chow i Sverige som placerats så högt i gruppen på en länsklubbsutställning. Gaia blev den andra… Otroligt att mina två röda korthårstikar lyckats med detta. Extra roligt med Gaia dock, då hon nästan är min uppfödning – jag har fött upp hennes mamma. det enda som är tråkigt är att jag aldrig fick några valpar efter Gaia, då det hade betytt att min tiklinje, som startade med Russin och fem generationer senare resulterade i Gaia, hade kunnat fortsätta. Nu har jag Pinglan och Peggy som har mina linjer i stamtavlan, men tiklinjen är ju bruten.

Här är rasdomare Matti Tuominens kritik på Gaia.

Så fick man äntligen åka på hundutställning igen helt utan en massa restriktioner! Faktum är att det var just till Västerås jag hade planerat att åka och ställa ut våren 2020, men så hände ju pandemin och allt fick ställas in.

Denna gång var det Pinglan jag anmälde. Hon har kommit tillbaka så fint i päls efter sin valpkull i vintras, så det sög verkligen i utställningstarmen. Rum bokades på Scandic i Västerås och vi åkte ner på fredagen.

13 chow chow var anmälda för domare Martin Johansson, som tidigare inte dömt chow chow på utställning, men väl på en exteriörbedömning. Han hade ett trevligt handlag med våra chowar och visste vad han ville ha i sin bedömning.

Pinglan var på ett strålande humör och visade upp sig jättefint i ringen. Det är alltid trevligt med en viftande svans i ringen och det bjöd Pinglan på. Hon fick ett excellent och av två tikar i öppen klass så vann hon och fick även CK. I bästa tikklass var det sedan två tikar, där Pinglan fick se sig slagen av en fin juniortik. Den ljusblå reserv-cert-rosetten fick vi och jag är jättenöjd med dagen! Av totalt fem tikar så var det bara två som fick CK och att Pinglan är en av dem gör ju att man inte kan vara annat än nöjd!

Här är Pinglans kritik:
Feminint lättypat huvud. Kunde haft lite mer bredd i skallen. Bra skuldra och bröstkorg. Aningen lång helhet. Korrekt vinklad bak. Ok ansatt svans. Rör sig väl. Trevligt temperament.
Excellent 1, CK, 2-btkl, reserv-cert

Lördagen 18 september var det dags för internationell utställning i Högbo Bruk. Jag hade anmält Pinglan, men då jag i somras var osäker på om hon skulle hinna få tillbaka sin päls, så slängde jag även in en anmälan på Xilla. Detta visade sig vara klokt, då Pinglan (som absolut fått tillbaka en utställningsbar päls) var halt dagen innan utställningen. Alltså fick Xilla hoppa in istället.

Det märktes att Xilla hade saknat att vara ute på äventyr med matte, för hon var så glad när jag gjorde iordning henne inför utställningen att hon stod och viftade på svansen under hela tiden jag blåste henne torr.

Xilla var enda championtiken och hon visade som vanligt upp sig perfekt i ringen. Placeringen blev trea i bästa tikklassen. Domaren, som ville ha lite mer typade chow chow tyckte att hon har ett lite enkelt huvud samt att hon kunde vara kraftigare. Jag är nöjd med min Xilla gällande huvud och grovlek, så det får stå för domaren.

Här är kritiken:
Mycket elegant och välbalanserad. Vacker hals, rygg och svans. Skulle önskas mer utfylld under ögonen. Bra djup i nospartiet. Utmärkt fina tassar. Bra kroppsform. Något tunn för dagen. Bra vinkling. Behöver lite mer bredd fram. Härlig päls och kondition. Fina rörelser. Visar sig utmärkt.
Excellent 1, CK, 3-btkl, R-CACIB

Pinglan ställdes ut på den internationella utställningen i Leksand 5 september, vilket var första utställningen för henne sedan december 2019. Då hade hon valppäls, vilket hon inte har nu. Faktum är att hon inte har så himla mycket päls alls just nu, men efter sommarens totala utfällning så håller hon just nu på som bäst med att klä på sig igen.

Det var tio chowar anmälda för domare Carl-Gunnar Stafberg, men bara nio kom till start. Tragiskt nog var en chow inblandad i en allvarlig incident på utställningsområdet som slutade med att matte fick åka ambulans till sjukhus med brutet ben och en liten hund fick läggas in akut på djursjukhus med allvarliga skador.

Pinglan var på ett strålande humör denna soliga dag (som började med frost och isig vindruta på bilen på morgonen och sedan blev sommarvarm framåt förmiddagen) och visade upp sig jättefint i ringen. Bristen på päls låg henne dock i fatet, så hon placerades som fyra av fyra i bästa tikklassen. Då två av de före henne var juniorer så fick Pinglan i alla fall reserv-cacib.

Pinglans kritik:
Utmärkt helhet. Fin siluett. Kort i pälsen. Bra tikhuvud som inte är extremt. Utmärkt kropp. Bra svans. Rör sig bra för rasen.
Excellent 1, CK, 4-btkl, R-CACIB

Egentligen brukar jag inte ställa ut mina valpar när de är i den ålder som Peggy är nu – hon är nästan 8 månader. Vanligen så brukar de inte vara till sin fördel, men Peggy utvecklas helt åt rätt håll och ser riktigt fin ut för att gå in i tonåren.

Söndag 22 augusti åkte jag ner till Hudiksvall med Peggy för att ställa ut på Hälsinglands kennelklubbs inofficiella utställning. Vädret var perfekt, med halvmulet och behagliga temperaturer runt 15 grader.

Peggy var liksom på sin första utställning jätteduktig i ringen och imponerade rejält på domaren. Som ensam chow chow så blev hon i och med sitt hederspris BIR-valp och sedan vann hon gruppen. På denna utställning arrangerades BIS-final och här blev det BIS-2. Inte illa av min Peggy-hund! Hennes mamma Pinglan blev också BIS-2 på sin andra valputställning och kompisen Xilla blev det på sina två första.

Jag utställningstränar ju mina valpar från tidig ålder och träningen går ut på att jag får hunden att ställa upp sig själv, utan att jag tar i den. Jag vill ha spontanitet och glädje i ringen. Problemet är att jag aldrig tränar på att ställa upp hunden för vinnarfoto… så när valpen vinner så blir det nästan omöjligt att få till ett bra foto med domaren… Peggy, som visat sig toppenfint under hela dagen, var inte alls med på att posera för vinnarfoto och då jag inte hade någon med mig som fotade när vi var inne under bedömningen, så är det enda foto jag har just vinnarbilden med domaren. Med en Peggy som inte alls vill…

Nåväl, för att visa hur hon egentligen såg ut så lägger jag även med foton som togs på henne dagen innan utställningen.

Lördagen 3 juli var det äntligen dags för Peggys första utställning. Efter ett utställningsuppehåll på ca 1,5 år, så var det härligt att åter få åka iväg och träffa bekanta ansikten igen och få uppleva spänningen i ringen med en hund man aldrig ställt ut tidigare.

Egentligen skulle det ha varit tre chowar med, men två av dem fick lämna återbud, så Peggy blev ensam i rasen. Då damen just nu är inne i en period då hon svänger snabbt i vad hon vill och inte vill, så var det lite pirrigt att se hur hon skulle visa upp sig i ringen. Jag hade inte behövt oroa mig, för hon visade upp sig perfekt.

Här är en film från bedömningen.

Då denna utställning inte arrangerade någon Best In Show, så var gruppbedömningen så långt man kunde gå, så det var underbart roligt att Peggy gick hela vägen och blev bäst i gruppen! Liksom sin mamma Pinglan så gick hon hela vägen så långt det var möjligt på sin första utställning.