Gurkans kennelblogg

Första helgen i augusti var det dags för två dagars utställande i jämtländska Svenstavik. Detta är en trevlig utställning som jag ställt ut på många gånger och det brukar nästan alltid gå bra för mina hundar där…

På lördagen var det dags för Albus att för andra gången prova på juniorklassen. Första gången var ju i påskas och då fick han ett excellent. Nu är han 16 månader och har ju vuxit på sig lite, så det var spännande att se vad denna domare skulle säga om honom.

Det skulle ha varit två hanar i juniorklassen, men då en uteblev, så blev Albus ensam i klassen. Med sedvanlig energi gav han matte en rejäl utmaning i att visa upp honom i en trav där det faktiskt skulle gå att bedöma rörelserna… Albus har bråttom och tycker inte att det är så himla viktigt att alla fyra benen används i travet, utan det blir lätt att han går på bakbenen… Efter något varv så gick det ändå hyggligt och trots att Albus även frikostigt delade med sig av hundhår till alla som kom i kontakt med honom (han fäller som en stolle och det spelar ingen roll att jag hade badat och borstat ur honom så mycket jag bara kunde innan), så föll han ändå domaren så mycket i smaken att det blev ett excellent och CK!
Albus är en mycket energisk mopskille…

Då endast en hane till fick CK, så var de då två i tävlan om bästa hane. Det var Albus och en hane från öppen klass. Innan jag gick in i ringen så väste jag till Oskar att Albus nu skulle få reserv-cert som sämst! Efter ett varv i ringen så gav domaren mig och Albus första platsen, vilket även betydde att Albus fick cert samt Nordic cert!!!
Minillas Professor D of Surprise blir BIM för domare Martin Johansson.

I tävlan om BIR och BIM, så fick dock Albus se sig slagen av en fin tik som visste hur man visar upp sig i ringen. Albus satsade fortfarande på energi före allt annat, så domaren tyckte att han nog kunde lugna ner sig en aning. BIM blev alltså dagens resultat för Albus och det var ju över all förväntan!!!! Kul också att flera mopsmänniskor kom fram, gratulerade och uttryckte hur fin de tyckte att han är. Vi tycker ju själva att han är jättefin, men det är ju alltid roligt när även andra tycker det.
Här är Albus kritik:
16 månader. Välskuret huvud. Fina ögon. Välplacerad nos med tillräckligt öppna näsborrar. Bra skuldra. Lite rak överarm. Bra längd på bröstkorg. Bra pälskvalitet. Korrekt svans. Korrekt vinklad bak. Livligt temperament. Rör sig med något flytande rörelser men bra attityd. Trevligt temperament.
Excellent 1, CK, 1-bhkl, cert, Nordic cert, BIM

På söndagen var det dags för chowarna och det var Pinglan och Xilla som var anmälda. Endast fyra chow chow var anmälda och tre kom. Mina två tikar var de enda tikarna.

Först in av mina var Pinglan. Hon är nu 10 månader och har all valppäls kvar. Detta gör ju att hon ser väldigt valpig ut. Detta är sällan ett problem när man ställer ut korthår, men långhåren ser barnsliga ut tills de har bytt bort sin valppäls mot vuxenpälsen.

Pinglan visade upp sig jättebra och fick sitt excellent. Inget CK, men jag förstår det med all den valppälsen…
Här är Pinglans kritik:
Under medelstor. Ungdomligt huvud. Prima pigment. Lagom lång. God svans. Bra bröstdjup. Utmärkta benvinklar. Utmärkta rörelser.
Excellent 1

Xilla skulle egentligen haft en medtävlande i championklassen, men då den inte kom så blev hon själv. Som vanligt så visade hon upp sig med säkerhet, klass och värdighet och belönades med ett excellent och CK. Då hon var enda tik med CK, så blev hon även bästa tik och vann sitt andra svenska Nordic cert.
Domaren Frank Christiansen tittar på Xillas tänder.

Xilla blir BIM.

I tävlan om BIR och BIM så fick hon se sig slagen av den unga röda långhårshanen Long Feng Troubadix.
Detta är Xillas kritik:
Fin storlek. Utmärkt huvud. Utmärkt front och benstomme. Acceptabelt vinklad bak. Utmärkta rörelser.
Excellent 1, CK, 1-btkl, Nordic cert, BIM

Lördag 20 juli 2019 var det nordisk utställning i Västerås och jag hade anmält Pinglan och Xilla. Domare var Nina Karlsdotter och detta var Pinglans debut i juniorklass.

Det var två tikar anmälda i juniorklassen och med tanke på att Pinglan fortfarande är valpig så var jag jätteglad och nöjd med det Excellent som domaren gav henne. I konkurrensen blev Pinglan tvåa, vilket också är helt ok. Pinglan var jätteduktig i ringen.
Detta är Pinglans kritik:
Välformat feminint huvud. Utmärkta sunda ögon. Välansatta öron. Bra hals, plan rygglinje. Lite lågt ansatt svans. Bra kropp för åldern. Passande benstomme. Korta fötter, men lite veka mellanhänder. Utmärkta vinklar och bra sidorörelser. Lite tät fram. Riklig päls, lite nytt på gång men ännu ganska mycket valppäls. Välvisad.
Excellent 2

Även Xilla var anmäld och de fyra tikarna i championklass blev bara två, då två var strukna. Xilla är i toppenfin pälskondition nu och visar ju alltid upp sig jättebra, oavsett väder… denna dag var en av sommarens riktigt varma, med temperaturer kring 28 grader framåt dagen.
Xilla fick Excellent, vann championklassen med CK. Då de två championtikarna var de enda tikarna som fått CK, så blev detta även bästa tikklassen, som Xilla alltså vann. I och med detta så vann hon även sitt första Nordic cert!
I tävlan om BIR och BIM så fick Xilla tävla mot den röda långhårshanen Ch Sitze-Gou’s Evan och även här blev det Xilla som blev vinnaren! Nu var det bara att vänta till eftermiddagens finaler, för har man en hund som blivit BIR så är det självklart att stanna till finalerna!

I samband med tävlan om BIR och BIM så klev jag lite fel, vilket fick mitt redan inflammerade/överanstängda knä att bli riktigt dåligt. Jag kunde knappt gå alls, så jag satte mig i den svala skuggan under stora träd, för att förhoppningsvis kunna vila mig i form inför eftermiddagens finaler… Jag insåg ju efter ett par timmar att det inte skulle fungera, så en god vän gav mig två Alvedon och en Ipren, i hopp om att jag i alla fall skulle bli så pass bra att jag skulle kunna visa upp Xilla i gruppen…

Tack och lov är doping av handler ok och smärtlindringen fungerade! Jag kunde gå och t o m springa lite inför finalerna. Tack och lov så visas ju chow chow inte upp i speciellt högt tempo, men med Xillas fina rörelser, så vill jag i alla fall ge henne en vettig chans att visa upp dem, vilket man ju inte kan om man typ hoppar fram på ett ben…

Gruppdomare var FCI:s nyvalde ordförande Tamas Jakkel från Ungern. Han dömde samtliga gruppfinaler samt BIS-finalen på söndagen. Jag hade ingen aning om han ens skulle titta åt en korthårig chow chow, men redan under förhandsgranskningen så märkte jag att han tittade lite extra på Xilla. Kanske undrade han vilken ras det var… eller så kanske han faktiskt gillade henne…

När vi sprungit in i finalringen och ställt upp så insåg jag att domaren nog gillade Xilla, för hon var en av de sex hundarna han plockade ut för närmare granskning. Vi fick springa lite till (japp, knät höll!!) och sedan började hundarna placeras. Då vi var sex hundar i ringen och endast fyra placeras, så hade jag ju ingen aning om Xilla ens skulle få en placering, men jag var glad över att ha blivit utplockad! Fyran placerades och sedan trean. Nu var vi fyra hundar kvar, men bara två till skulle placeras. På andra plats ville domaren ha…. chow chow!!! Otroligt glad och otroligt varm och svettig ställde jag upp Xilla för fotografering och det blev nog riktigt bra bilder! Nedan är den som Oskar tog på oss, men Xilla poserade lika bra när Hundsports fotograf fotade strax innan.
Vilket flow Xilla har i utställningsringarna denna sommar! I början av juni vann hon ju gruppen och placerade sig som BIS-3 i finska Rovaniemi och nu blev hon tvåa i gruppen i Västerås. Så himla häftigt!! Att hon är en korthårig chow chow gör verkligen inte saken sämre!

Här är Xillas kritik:
Feminint huvud. Härligt uttryck. Mörka ögon av bra form. Välplacerade öron. Utmärkt hals. Tilltalande överlinje. Utmärkt svansansättning och välburen svans. Utmärkt kropp. Bra proportioner. Härlig benstomme. Fina fötter. Tillräckligt vinklad bak. Bra fram. Utmärkta sidorörelser. Utmärkt pälskvalitet. Välvisad.
Excellent 1, CK, 1-btkl, Nordic cert, BIR, BIG-2

Xilla nybadad inför utställningen.

I början av maj fick jag frågan om jag hade lust att åka till Rovaniemi i FInland för att ställa ut. Min första reaktion var nej, men tanken gnagde och någon timme senare kontaktade jag min vän Ellinor och sa att det nog vore kul ändå.

Jag anmälde Xilla och då det var typ sista dagen man kunde anmäla så var det verkligen inte billigt… Drygt 700 kr för en hund i anmälningsavgift…

Nu blev det bråttom att fixa rabiesvaccination och då hennes valpsjukevaccination hade gått ut enligt de finska reglerna, så måste det också fixas inom de 21 karensdagar som gäller. Avmaskning inom 5 dagar innan inresa till Finland skulle också göras och dokumenteras hos veterinär.

Så kom dagen då vi skulle åka och vi lyckas packa in tre hundar och all packning i Ellinors bil. Resan gick bra och vi tog in på Scandic i Kemi, några mil in i Finland från Haparanda. Det var milt sagt varmt ute och även inne på hotellrummet, men tack vare öppet fönster och en fläkt (snacka om livräddare!!) så överlevde både vi och hundarna natten.

Tidigt på söndag morgon åkte vi så de dryga tio milen till Rovaniemi. SMHI hade lovat ännu en varm dag och de ljög inte. Tack och lov var det en trevlig svalkande vind i luften, så det var ganska skönt. Det vände dock efter att man varit inne i utställningsringen och sprungit några varv (domaren var mycket noga med rörelserna hos hundarna) för då rann svetten bokstavligen om en…
Xilla vinner championklassen.

Xilla blir Bäst i Rasen för domaren Per-Harald Nymark från Norge.

Det var åtta chowar anmälda, varav en inte kom, så det var en valp, två vuxna hanar och fyra vuxna tikar som mötte upp. Xilla var anmäld i championklass och där hade hon konkurrens av en finsk korthårstik. I det varma vädret så flåsade naturligtvis våra hundar och domaren lyssnade aktivt efter minsta andningsljud. Då Xilla inte har några sådana, utan flåsar lika tyst som vilken normalhund som helst, så imponerade detta på domaren. Han gillade henne i övrigt också och hon vann championklassen med CK. Nu skulle vi tävla i bästa tikklass och här var det vinst som gällde om jag skulle ha chans på att få det cert jag var ute efter. Efter några varv i ringen så placerade domaren Xilla som etta och med det fick hon certet och blev därmed finsk utställningschampion. Hon fick även CACIB, så nu behöver hon ett till i något annat land för att få titeln C.I.B.

En stund senare så hade även Ellinor bärgat cert, cacib, finskt championat och BIR med sin japanska spetshane, så nu skulle vi båda två in i gruppfinalen. Vädrat hade nu ändrats och några åskskurar drog in. När det var dags för förhandsbedömning för grupp 5, så regnade det lite. När förhandsgranskningen var klar hade regnet ökat lite och vi drog oss tillbaka till det medhavda tältet, för att slippa stå i det blöta och vänta. När det började dra ihop sig för grupp 5 att gå in i stora ringen så återvände vi och ställde oss på anvisad plats i den till antal raser stora grupp 5. Det var säkert 20-30 hundar.

Som vanligt var Xilla ljuvlig att visa upp i rörelse, då hon visar upp sig med härlig attityd och rör sig med elegant lätthet utan att tappa rastyp. Domaren började plocka ut hundar och till en början såg han nästan ut att gå förbi Xilla, men så pekade han på att vi skulle stanna kvar. Nu var vi bland de åtta bästa. Efter att ha tittat på dessa hundar en gång till, så tackades några av så att det återstod fyra och Xilla och jag var fortfarande med i leken. Kul, nu skulle vi få en grupp-placering!! När fyran och trean hade placerats, så stod det mellan Xilla och en xoloitzcuintle, även kallad mexikansk nakenhund. Efter ytterligare en titt på hundarna så räckte domaren över den röda grupp-ettarosetten till mig. Xilla hade vunnit gruppen!!!
Xilla vinner gruppen och placerar sig sedan som BIS-3, i hällregn…

Nu regnade det ganska mycket, så vi sprang tillbaka till tältet för att invänta att Best In Show-finalen skulle börja. Regnet slutade inte, men lagomt till att det var dags att bege sig till ringen för tävlan om Best In Show så ökade det… Nu regnade det på allvar! Xilla stod och blundade för att inte få vatten i ögonen, men visade upp sig utmärkt i rörelse. BIS-domaren var klädd i regnrock och en funktionär höll ett paraply över hennes huvud. Xilla var starkt skeptisk till detta när domaren skulle känna igenom henne och slingrade sig. Domaren klappade henne på huvudet och vi fick springa fram och tillbaka. Jag kände att vi nog sumpat vår chans till en placering i och med att Xilla inte samarbetat, så döm om min förvåning när en leende domare räcker fram den gula BIS-3-rosetten till mig!! Min Xilla-hund placerade sig som BIS-3 på en internationell utställning!!! I Sverige så har en korthår aldrig placerat sig så högt och efter vad jag fått veta, så har det aldrig tidigare hänt i Finland heller! Xilla skrev alltså lite rashistoria denna dag!!

Fullständigt genomblöt med otroligt lycklig satte jag in Xilla i den färdigpackade bilen (Ellinor hade fixat packningen medan jag tävlade i finalen) och satte mig själv i bilen, så vi kunde starta den nästan nio timmar långa resan hem.

Domarna denna dag var:
Per-Harald Nymark, Norge – rasdomare
Per Christian Andersen, Norge – gruppdomare
Paula Heikkinen-Lehkonen, Finland – BIS-domare

Här är Xillas kritik:
4 years old. Excellent type. Very good head. Correct tail. Well-built body. Good bone. I wish better rear angulation. Good angulations in front. Very good coat and temperament. Good trott. She is healthy what comes to breathing.
Excellent 1, CK, 1-btkl, cert, cacib, BIR, BIG, BIS-3, finsk champion

Lördag 16 mars åkte jag och Pinglan norrut till goldenklubbens inofficiella utställning i Gideå. Extra roligt var att det denna gång var ytterligare en chow chow anmäld och det visade sig vara en cremefärgad hanvalp som ägs av min vän Annika Persson i Hörnefors.

Utställningen var inne i ett växthus. Det droppade lite från taket och tack vare det mulna vädret så var det lite råkallt där inne, men Pinglan klagade inte. Hon trivdes i sin bur, där hon kunde slappa och titta på allt som hände utanför.

Inne i ringen så visade Pinglan upp sig strålande, som vanligt och i tävlan om BIR-valp så vann hon faktiskt över cremefärgade Ezzo, som är en litauisk import som är några veckor yngre.
Här en film från tävlan om BIR och BIM.

För ovanlighetens skull så var det grupptävlan även för valparna, så i gruppen vann Pinglan över en jättefin keeshondvalp.

I Best In Show-finalen så kom det att stå mellan Pinglan och Annikas fina amerikanska cockerspanielvalp. Vi fick ta flera varv i ringen, innan domaren placerade Pinglan på en andra plats. Inte dåligt att på två valputställningar bli BIS och sedan BIS-2!!

Här är en film från BIS-finalen.

Nu får Pinglan vila från utställningar tills i sommar, då det blir dags för juniorklass.

Söndagen 17 februari 2019 var det dags för Pinglans utställningsdebut. Jag tycker att den första utställningen man gör med en valp är den roligaste.

Kvällen innan utställningen var det så dags för badning och föning. Jag har ju haft långhår tidigare, men ingen med sådan mängd päls som Pinglan. Den mjuka ullen var inga problem att blöta ner, men den torkade ju aldrig, så det tog en bra stund att föna henne. Om hon var snäll och samarbetsvillig i badkaret, så var det absolut inte fallet på trimbordet med blåsen påslagen och riktad mot henne. Vi fick vara två, så att jag kunde blåsa och borsta henne samtidigt, utan att hon handlöst kastade sig ner på golvet.

Det hårda arbetet med pälsen gav lön för mödan, för Pinglan blev verkligen jättefin!

Pinglan var ensam chow chow och då hon fick hederspris så blev hon även BIR-valp. Valparna gick direkt vidare till BIS-finalen på eftermiddagen, så det blev några timmars väntan. Pinglan vilade i sin bur och var pigg och glad när det var dags för finalerna.

Av de nästan 20 valparna som gått vidare till finalerna så var det dessa två som fick göra upp om första och andra placeringen i finalen. Lite extra roligt att pomeranianvalpen ägs av en vän till mig, Ellinor. Kul med två fina spetsvalpar i topp!

Finaldomare Jan Törnblom valde så min Pinglan till Best In Show! Vilken härlig debut i utställningsringen!!

Jag har haft några fler valpar som startat på samma sätt, med att bli BIS-valp på sin första utställning (listade nedan), så Pinglan är i gott sällskap!

1999 blev fawnfärgade långhårshanen Mei-Ting’s Ben-Pooh “Bengtsson” BIS-valp på sina två enda utställningar, 4 månader gammal. Tyvärr utvecklade han sedan ett underbett och utställningskarriären var över.

2004 blev röda långhårstiken Mini-Torpets Puss-Gurka “Gerda” BIS-valp på rasklubbens årliga utställning. Hon ställdes ut sparsamt som vuxen, men blev snabbt champion (SE UCh).

2008 var det dags för röda korthårstiken Gurkans Hör Och Häpna “Pärlan” att bli BIS-valp på sina två första valputställningar. Som vuxen blev hon SE UCh.

Två år senare, 2010 var det dags för Pärlans halvsyster, röda korthårstiken Gurkans Hals Över Huvud “Gita” att bli BIS-valp på sin debut. Vid sin första start i officiell klass, juniorklass, senare samma år så vann hon cert och sedan åkte hon till sitt nya hem i England.

2013 var det dags igen och denna gång var det Gitas röda korthåriga dotter Zhenshi Francesca “Gaia” som blev BIS-valp på sina två första valputställningar. Gaia blev som vuxen SE UCh samt är till dags dato den enda korthåriga chow chow som blivit Bäst i Rasen på Stockholm Hundmässa (2016).

Det är liksom en neverending story… Ingen av mina tikar blir dräktig. Gaia är undersökt på alla möjliga sätt utan att uppvisa minsta avvikelse från det normala.
Xilla har haft tysta löp de sista gångerna och jag har därför inte fått möjlighet att undersöka henne för bakterier innan parning, men nu när jag vet att hon löper tyst och att hon ju löper nästan samtidigt som Gaia så kan jag till nästa gång kolla upp henne i alla fall.

Jag tänker att detta är lite som att köpa en Trisslott, plötsligt händer det… kanske t o m för mig!

Extra tråkigt är det att jag inte får valpar på Gaia då hon är den sista i min tiklinje (sjätte generationen på tiksidan sedan min stamtik Russin). Hon har så mycket som jag vill ha gällande hälsa, temperament, konstruktion…

Nu löper Gaia och på måndag ska vi till veterinär för att kolla om hon har bakterier som hon behöver behandlas för inför parningen. Med tanke på att hon gått tom tidigare så hoppas jag ju på att de hittar något som behöver åtgärdas, för då kanske hon till slut blir dräktig!

Inget är som väntans tider… och nu är det alltså tikarnas löp vi väntar på. I våras kollade vi upp Öhmans simmare hos veterinär och då de var pigga och friska, så är det han som är tänkt att bli far till de kullar vi hoppas på. Nästa steg är att tikarna ska kollas upp hos veterinär så snart de börjat löpa.

Mer info kommer när de börjat löpa.