Xilla nybadad inför utställningen.

I början av maj fick jag frågan om jag hade lust att åka till Rovaniemi i FInland för att ställa ut. Min första reaktion var nej, men tanken gnagde och någon timme senare kontaktade jag min vän Ellinor och sa att det nog vore kul ändå.

Jag anmälde Xilla och då det var typ sista dagen man kunde anmäla så var det verkligen inte billigt… Drygt 700 kr för en hund i anmälningsavgift…

Nu blev det bråttom att fixa rabiesvaccination och då hennes valpsjukevaccination hade gått ut enligt de finska reglerna, så måste det också fixas inom de 21 karensdagar som gäller. Avmaskning inom 5 dagar innan inresa till Finland skulle också göras och dokumenteras hos veterinär.

Så kom dagen då vi skulle åka och vi lyckas packa in tre hundar och all packning i Ellinors bil. Resan gick bra och vi tog in på Scandic i Kemi, några mil in i Finland från Haparanda. Det var milt sagt varmt ute och även inne på hotellrummet, men tack vare öppet fönster och en fläkt (snacka om livräddare!!) så överlevde både vi och hundarna natten.

Tidigt på söndag morgon åkte vi så de dryga tio milen till Rovaniemi. SMHI hade lovat ännu en varm dag och de ljög inte. Tack och lov var det en trevlig svalkande vind i luften, så det var ganska skönt. Det vände dock efter att man varit inne i utställningsringen och sprungit några varv (domaren var mycket noga med rörelserna hos hundarna) för då rann svetten bokstavligen om en…
Xilla vinner championklassen.

Xilla blir Bäst i Rasen för domaren Per-Harald Nymark från Norge.

Det var åtta chowar anmälda, varav en inte kom, så det var en valp, två vuxna hanar och fyra vuxna tikar som mötte upp. Xilla var anmäld i championklass och där hade hon konkurrens av en finsk korthårstik. I det varma vädret så flåsade naturligtvis våra hundar och domaren lyssnade aktivt efter minsta andningsljud. Då Xilla inte har några sådana, utan flåsar lika tyst som vilken normalhund som helst, så imponerade detta på domaren. Han gillade henne i övrigt också och hon vann championklassen med CK. Nu skulle vi tävla i bästa tikklass och här var det vinst som gällde om jag skulle ha chans på att få det cert jag var ute efter. Efter några varv i ringen så placerade domaren Xilla som etta och med det fick hon certet och blev därmed finsk utställningschampion. Hon fick även CACIB, så nu behöver hon ett till i något annat land för att få titeln C.I.B.

En stund senare så hade även Ellinor bärgat cert, cacib, finskt championat och BIR med sin japanska spetshane, så nu skulle vi båda två in i gruppfinalen. Vädrat hade nu ändrats och några åskskurar drog in. När det var dags för förhandsbedömning för grupp 5, så regnade det lite. När förhandsgranskningen var klar hade regnet ökat lite och vi drog oss tillbaka till det medhavda tältet, för att slippa stå i det blöta och vänta. När det började dra ihop sig för grupp 5 att gå in i stora ringen så återvände vi och ställde oss på anvisad plats i den till antal raser stora grupp 5. Det var säkert 20-30 hundar.

Som vanligt var Xilla ljuvlig att visa upp i rörelse, då hon visar upp sig med härlig attityd och rör sig med elegant lätthet utan att tappa rastyp. Domaren började plocka ut hundar och till en början såg han nästan ut att gå förbi Xilla, men så pekade han på att vi skulle stanna kvar. Nu var vi bland de åtta bästa. Efter att ha tittat på dessa hundar en gång till, så tackades några av så att det återstod fyra och Xilla och jag var fortfarande med i leken. Kul, nu skulle vi få en grupp-placering!! När fyran och trean hade placerats, så stod det mellan Xilla och en xoloitzcuintle, även kallad mexikansk nakenhund. Efter ytterligare en titt på hundarna så räckte domaren över den röda grupp-ettarosetten till mig. Xilla hade vunnit gruppen!!!
Xilla vinner gruppen och placerar sig sedan som BIS-3, i hällregn…

Nu regnade det ganska mycket, så vi sprang tillbaka till tältet för att invänta att Best In Show-finalen skulle börja. Regnet slutade inte, men lagomt till att det var dags att bege sig till ringen för tävlan om Best In Show så ökade det… Nu regnade det på allvar! Xilla stod och blundade för att inte få vatten i ögonen, men visade upp sig utmärkt i rörelse. BIS-domaren var klädd i regnrock och en funktionär höll ett paraply över hennes huvud. Xilla var starkt skeptisk till detta när domaren skulle känna igenom henne och slingrade sig. Domaren klappade henne på huvudet och vi fick springa fram och tillbaka. Jag kände att vi nog sumpat vår chans till en placering i och med att Xilla inte samarbetat, så döm om min förvåning när en leende domare räcker fram den gula BIS-3-rosetten till mig!! Min Xilla-hund placerade sig som BIS-3 på en internationell utställning!!! I Sverige så har en korthår aldrig placerat sig så högt och efter vad jag fått veta, så har det aldrig tidigare hänt i Finland heller! Xilla skrev alltså lite rashistoria denna dag!!

Fullständigt genomblöt med otroligt lycklig satte jag in Xilla i den färdigpackade bilen (Ellinor hade fixat packningen medan jag tävlade i finalen) och satte mig själv i bilen, så vi kunde starta den nästan nio timmar långa resan hem.

Domarna denna dag var:
Per-Harald Nymark, Norge – rasdomare
Per Christian Andersen, Norge – gruppdomare
Paula Heikkinen-Lehkonen, Finland – BIS-domare


Här är Xillas kritik:
4 years old. Excellent type. Very good head. Correct tail. Well-built body. Good bone. I wish better rear angulation. Good angulations in front. Very good coat and temperament. Good trott. She is healthy what comes to breathing.
Excellent 1, CK, 1-btkl, cert, cacib, BIR, BIG, BIS-3, finsk champion