Årets första officiella utställning för oss blev den nationella i Västerås 27 april 2024. Jag hade anmält både Xilla och Pinglan, då båda var i utmärkt pälskondition.
Boende hade bokats in på Scandic i Västerås och som vanligt så var det inga problem att ha hund med sig. Hund fick vara med i baren, så vi satt där en stund innan middag och tittade på andra gäster med och utan hund som kom och gick. Pinglan ville gärna hälsa på alla som gick förbi, medan Xilla, som är en van hotellhund, sträckte ut sig rejält och sov gott helt utan att störas av förbipasserande. Vid några tillfällen fick jag dra in henne mot mig för att folk inte skulle behöva kliva över henne och hon lyfte inte ens ett ögonlock när jag gjorde det. Då restaurangen var fullbokad av ett stort gäng barn med familjer, så fick vi andra gäster vänta på att äta. Trodde jag, men just jag fick faktiskt äta den tid jag hade uppgivit vid incheckningen. Jag valde att sitta kvar i baren, så kunde hundarna få vara med och slapp sättas ut i bilen.
Lördag morgon kom och ett ymnigt snöfall lämnade marken vit och ett tunt slasklager på vägen, men då jag hade vinterdäcken på så var det inga problem att köra till Rocklunda där utställningen var. Jag var där tidigt och tänkte att det skulle belönas med en parkeringsplats någorlunda nära ingången, men så var det inte. Jag blev anvisad att ställa mig vid yttre kanten av en kortsida av hallen och sedan fick jag vandra i snögloppet till motsatta hörn av hallen för att komma in.
Domaren var från Irland och för oss chowfolk en ny bekantskap. Hela 17 chowar hade anmälts, varav 15 kom till start. Av mina så var Pinglan först ut i tikarnas öppen klass där hon skulle tävla mot en annan svart långhårstik. Pinglan var, som vanligt, glad och positiv och visade upp sig strålande. I tävlan mot den andra tiken så vann hon faktiskt och fick även CK. Xilla var ensam i veteranklassen och visade sig med stor värdighet (lite hennes signum), även om hon kanske hade kunnat vara lite mer med … Hon fick sitt CK, så nu hade jag två tikar som skulle tävla i bästa tikklassen. Tack och lov hade jag på förhand gjort upp om att Lotta skulle hjälpa mig vid behov, då hon inte hade någon tik. Hon fick ta Pinglan och jag tog Xilla. Det var fem tikar i bästa tikklassen och efter ett varv runt så vinkade domaren upp Xilla till att gå först. Pinglan såg ut att hamna på femte plats (och utanför placering), men gick riktigt bra med Lotta (detta var första gången någon annan än jag visade Pinglan). Ett varv till och ungtiken vinkades upp före Xilla och Pinglan fick gå ett snäpp framåt, så hon hamnade på fjärde plats. Domaren var nöjd med placeringen. Xilla blev 2-btkl och Pinglan 4-btkl med reserv-cert.
Då Xilla hade blivit bästa veteran så skulle hon vara med i veteranfinalen, så vi blev kvar. Jag fördrev några trevliga timmar med chowprat, då hela fyra chowar med lika många ägare hade gått vidare till olika finaler på eftermiddagen. Som vanligt var det många veteraner i finalen och som vanligt så träffade man på folk man känner i uppsamlingsringen. Xilla var nog ganska trött nu, men visade upp sig fint ändå. Tyvärr var hon inte domarens cup of tea, så vi blev snabbt bortgallrad när domaren i stora ringen plockade ut ett gäng som han ville titta närmare på.
Även jag var ganska trött, men det gick bra att köra de dryga fyra timmarna hem. Vädret var bra och väglaget torr asfalt. Jag sov gott den natten.
Och så Xilla: