Här kommer lite olika nyheter presenteras lite mer ingående.
I slutet av augusti hade Öhman tikbesök från Holland. Det var Janneke Leunissen-Rooseboom (kennel v/h Bossche Front) som kom hit med sin härliga tik NLCh Ploon van het Bossche Front.
Ploon är liksom Öhman HD A och ED 0. Jag har alltid beundrat denna tik på bilder och hon var lika fin i verkligheten.
Valpar beräknas till slutet av oktober och det kan bli alla färger utom creme, i främst korthår, men troligen även i långhår.
Mer info finns på v/h Bossche Fronts hemsida.
Gaia ställdes ut på sin andra officiella utställning i Högbo 7 september. Domare var irländske Paul Scanlon och han verkade vara riktigt imponerad av Gaia… Tre tikar anmälda och två mötte upp. Gaia var den enda som kunde tävla om bästa tik, då hon fick Excellent och CK, så hon vann och fick även sitt första cert! Kul! I tävlan om Bäst i rasen och Bäst i motsatt kön, så fick Gaia dock se sig slagen av championhanen Jack.
Detta är Gaias kritik:
Excellent for breed type. Lovely smooth. Very good in head. Very good clean eyes. Well set ears. Very expressful (?). Muscular front assembly. Well boned. Great topline. Well set tail. Nicely angulated behind. Moves very freely. Impressive over all profile. Excellent coat and colour.
Excellent 1, CK, bästa tik, cert, BIM
Tävlan om BIR och BIM mellan svarte hanen Jack och Gaia.
De två certvinnarna denna dag. Gaia vann tikcertet och Knutte vann hancertet.
De två tikarna i juniorklass, där alltså Gaia vann.
1 september var det dags för Gaia att ställas ut i juniorklass för första gången. Utställningen var STOKKs nationella minnesutställning som i år var på Solvalla och domare var Karin Ögren.
Gaia var ensam i juniorklassen då den andra tiken som var anmäld inte kom. Som vanligt visade Gaia upp sig jättefint och belönades med Excellent och CK. I tävlan om bästa tik så kom Gaia tvåa av tre och vann även reserv-cert. Inte dåligt för en drygt 9 månaders junior!
Gaias kritik var följande:
9,5 mån ung juniortik. Korthår. Vackert huvud och uttryck. Kunde ha mer utfyllt nosparti. Utmärkt bett och pigment i munhåla. Välburna öron. Bra front, benstomme, fina tassar. Tillräcklig hals. Plan rygg. Aningen lång i länden. Välburen svans. Fria rörelser.
Söndag 21 juli 2013 ställdes Öhman ut på sin andra officiella utställning. Han har nu vuxit och utvecklats till en maskulin hane med härlig rastyp utan att vara överdriven. Att det var en varm sommardag med strålande sol bekom honom ingenting.
Domare var svenske Karl-Erik Johansson och han gillade Öhman så pass mycket att han placerade honom som tredje bästa hane med reserv-cert.
Öhmans kritik lyder:
Utmärkt mentalitet. Utmärkt typ. Mycket vackert välformat maskulint huvud. Välburna öron. Mörka ögon. Väl utfyllt nosparti. Bra bett. Utmärkt hals och rygglinje. Bra bröstkorg. Typiska vinklar. Rör sig mycket bra. Bra pälskvalitet.
Idag blev Greta plötsligt akut sjuk och hos veterinär visade hon sig ha kraftig dubbelsidig lunginflammation där stora delar av lungorna var angripna.
Trots att hon lades in i förmiddags med dropp, antibiotika intravenöst samt extra syrgas, så förbättrades inte hennes tillstånd, så vi tog det mycket tunga beslutet att låta henne somna in.
Anledningen till allt detta är troligen en kombination av kennelhosta och hennes diabetes. Flera av våra hundar uppvisar förkylningssymptom som snuva (tjockt gulgrönt snor), nästäppa samt mindre hostande eller snarare harklanden. Ingen har dock blivit påverkad mer än så. Greta var den enda som blev allmänpåverkad. Eftersom hon hade diabetes så var hennes immunsystem inte i topp. Hon hade kort innan detta haft en seg UVI, som motstod en antibiotikakur och den andra kuren hade precis avslutats, så jag vet inte om den tog då jag aldrig hann få provsvaren… Då kroppen läker sämre med diabetes, så var chansen minimal att hon skulle tillfriskna från lunginflammationen, speciellt när hon inte uppvisade minsta förbättring efter en dag med behandling. Hade hon haft ont så hade man kunnat ge smärtstillande, men nu hade hon andningsproblem då stora delar av lungorna var inflammerade, så det var inte försvarbart att låta henne lida bara för att jag ville ge henne mer tid att kanske bli bättre…
Greta var en mycket speciell hund. På bilden ovan kramas hon med en vilt främmande människa, som enligt Greta hade kläder som luktade fantastiskt gott. Hon gillade verkligen lukten av andras kläder (gärna nytvättade, men det spelade egentligen ingen roll) och strök sig som en katt runt de som hade kläder i hennes smak. Även fuktiga handdukar var en favorit…
Greta gillade att apportera. På bilden bär hon på sin älsklings-and, som hon brukade titta till emellanåt genom att gå fram till den, trycka på den med tassen för att se att den fortfarande levde (den lät nästan som en riktig and) och sedan nöjt lämna den. Kastade man den åt henne så apporterade hon den.
Lördagen 6 april hade Västernorrlands Kennelklubb sin årliga valputställning och för första gången hade jag en valp jag kunde deltaga med.
Det har ju gått två veckor sedan Gaia blev BIS-valp på sin första utställning och då konkurrensen var betydligt större på den här utställningen så var mina förhoppningar inte allt för höga. Jag var nöjd bara Gaia hade roligt…
Domare var Petra Högberg och hon avslutade bedömningen av Gaia med att hon gärna hade tagit med henne hem… Då Gaia är en synnerligen trevlig tik på alla sätt så förstår jag domarens inställning, men jag vet också att det kan finnas fler valpar som är lika lovande…
I BIS-finalen för valpklass 1, alltså valpar 4-6 månader, så dömde Patric Ragnarson. Det var många valpar med i finalen och alla utom fyra tackades av i omgångar. Gaia fick vara kvar.
Känslan när man bara är två kvar att placeras och domaren räcker fram BIS-rosetten till en ser ni på bilden!
Domaren Patric Ragnarson var verkligen imponerad av min Gaia och frågade om jag fött upp henne själv. Det har jag ju inte, men hon är ju nästan min uppfödning då jag fött upp hennes mamma! Uppfödaren Keith i England är självklart mycket stolt över Gaias framgångar i ringarna!
Nu tar vi en paus från utställningar tills Chow Chow Ringens utställning i Ransäter i slutet av juli. Gaia går då fortfarande i valpklass och ser kanske inte alls lika bra ut då, men självklart vill man ställa ut på rasklubbens utställning!!
Gaias kritik denna dag var följande:
4 mån tikvalp med härlig helhet. Uppvisar en härlig attityd. Vackert typiskt huvud med fina små öron. Mörka fina ögon. Valpbett. Vacker hals och överlinje. Mycket sunt vinklad fram. Härligt förbröst. Välutvecklad kropp. Normalt kors. Typiskt vinklad bak. Rör sig mycket sunt runt om. En härlig helhet. En mycket lovande rasrepresentant. Visas i yttersta utställningskondition. Välpresenterad.
Visst har jag hela tiden tyckt att Gaia är en riktigt fin liten tik och visst har jag hela tiden sett att hon har den där härliga utstrålningen som gör att man inte kan låta bli att beundra henne, men man är ju inte helt opartisk när man lever med valpen i fråga…
Redan innan jag hämtade hem Gaia från England så hade jag letat upp Goldenklubbens inofficiella utställning i Gideå 23 mars som den första utställningen jag skulle kunna ställa ut henne på. Gaia fyllde 4 månader 20 mars, så närmare 4 månader än så gick det ju inte att komma (eftersom utställningar bara hålls på helger).
Dagen innan utställningen blev det bad och föning för Gaias del. Även detta var första gången för henne, men det gick som väntat riktigt bra. Hon blev jättefin och bilden ovan togs i den sena eftermiddagssolen, därav det röda ljuset.
Utställningen hölls i ett stort växthus och då jag varit och ställt ut i sådana vid flera tidigare tillfällen så vet jag att det kan vara lite si och så med hur varmt det är där inne. Jag var alltså klädd för att inte frysa. Det första vi möttes av är vi klev in i växthuset var värme och då solen lyste in genom väggar och tak, så kändes det mer som en varm högsommardag, än en kylig vårdag. Det var inte bara vi människor som tyckte att det var varmt, även flera hundar, däribland mina egna, flåsade för att hålla sig svala… Efter att de öppnat stora portar i båda ändar av växthuset så blev det så småningom mer behaglig inomhustemperatur…
En annan sak var att eftersom solen lyste in genom tak och väggar, så fick jag anpassa fotograferingen efter var solen var, något jag aldrig behövt göra på en inomhusutställning tidigare…
Eftersom vi skulle åka så tidigt hemifrån, så fick Greta följa med. Hon har ju diabetes och måste äta och få insulin på regelbundna tider och det var för tidigt för henne att få frukost innan vi åkte. Hon fick alltså hänga med som sällskapsdam till Gaia och tyckte nog att det var kul att få följa med ut på äventyr.
Jag har ju tränat Gaia lite för utställningsringen, sedan hon var ca 8 veckor, men det är inte speciellt mycket eller ofta vi tränat. Träningen har varit i superkorta pass där hon belönats så fort hon gjort rätt och sedan har vi avslutat. Hon var verkligen superduktig i ringen!
Det första domaren sa när vi kom i ringen var “Oj, jag är kär!!”. Kritiken innehöll så många superlativ att domaren till slut funderade över om det var lämpligt att skriva så…
Domaren hade även koll på att chowen är en SRD-ras, så hon kunde även konstatera att Gaia varken har osunda ögon, osunda rörelser, osund hud eller osund andning.
I gruppbedömningen var det fyra fina valpar, men domaren satte direkt Gaia som etta och övergick sedan till att fundera mer över hur placeringarna bakom henne skulle vara. När hon placerat oss, så sa hon till mig att även om hon egentligen föredrog västgötaspetsen (BIG-2) som hundtyp, så kunde hon inte blunda för att Gaia verkligen lyste i ringen.
I väntan på BIS-finalen så fick båda hundarna en längre rastning på området och sedan fick de vila i buren. Direkt efter att Gaia blivit BIR så stack Oskar iväg för att hinna till Systembolaget innan de stängde, för vi kanske ville fira med bubbel efter denna dag…
I BIS-finalen så dömde båda domarna som hade dömt den inofficiella utställningen under dagen. Trots att det nu var sen eftermiddag och det hade varit en lång dag, så visade Gaia inga trötthetstecken. Hon showade på för falukorvsbiten jag hade i handen och till vår glädje så blev Gaia utsedd till BIS-valp!!!
För tre år sedan såg det ut så här när Gaias mamma Gita blev BIS-valp på sin första utställning! En av domarna då var en av de som nu dömde fram Gaia till BIS-valp!
Att ställa upp Gaia för BIS-fotografering var inte det lättaste, men hon passade på att ge mig en puss medan jag försökte få henne att posera…
Till slut blev det en fin BIS-bild dock!
För övrigt så skålade vi i Champagne på kvällen när vi kommit hem! 
Västernorrlandsmästaren är en inofficiell tävling där alla hundar som bor i Västernorrland och som har kvaliciferat sig under föregående år vara med. För att tävla i mästarklass så ska hunden antingen ha vunnit ett championat (utställning- eller arbetschampionat) eller BIR/BIM på en officiell utställning. För veteranklass ska hunden ha fått CK i veteranklass under året innan.
Under 2012 ställdes Kryddan ut hela sex gånger och fick CK alla gånger. Fyra av gångerna placerade hon sig även i bästa tikklassen. Inte dåligt av en tik som passerat 10-årsstrecket!
Utställningen var i Västernorrlands kennelklubbs fina inomhushall Klass Arena och Kryddan var som vanligt på ett strålande humör av att få hänga med på äventyr med husse och matte. Öronen var spetsade hela dagen och hon verkade verkligen gilla att få visa upp sig. Under några år tyckte hon att utställningar var lite halvtrista, men som veteran har hon plötsligt fått upp lusten igen och är en sann fröjd att visa upp.
Domare detta år var Kenneth Edh och han verkade gilla min Krydda! Det var tio veteraner som kom till start och de lottades i heat om två eller tre. Kryddan lottades till det allra första heatet för dagen och fick där möta en storpudel som hon vann över. I nästa heat fick hon dock se sig slagen av en mellanpudel, men Kryddan slutade som en av de fyra bästa veteranerna, så jag är jättenöjd ändå.
