Lördagen 3 juli var det äntligen dags för Peggys första utställning. Efter ett utställningsuppehåll på ca 1,5 år, så var det härligt att åter få åka iväg och träffa bekanta ansikten igen och få uppleva spänningen i ringen med en hund man aldrig ställt ut tidigare.
Egentligen skulle det ha varit tre chowar med, men två av dem fick lämna återbud, så Peggy blev ensam i rasen. Då damen just nu är inne i en period då hon svänger snabbt i vad hon vill och inte vill, så var det lite pirrigt att se hur hon skulle visa upp sig i ringen. Jag hade inte behövt oroa mig, för hon visade upp sig perfekt.
Då denna utställning inte arrangerade någon Best In Show, så var gruppbedömningen så långt man kunde gå, så det var underbart roligt att Peggy gick hela vägen och blev bäst i gruppen! Liksom sin mamma Pinglan så gick hon hela vägen så långt det var möjligt på sin första utställning.
Peggy blir gruppvinnare för domaren Margaretha Carlsson. Foto: Anette Rehn Axelsson
Efter att Xilla kollats upp med ultraljud och man sett att hennes livmoder och äggstockar var helt normala, så var nästa steg att boka in ett veterinärbesök när hon börjat löpa. Jag gjorde så, men då var veterinären ledig under en vecka, så besöket bokades in direkt på morgonen när hon skulle vara tillbaka. Under den veckan hann hon gå in i höglöp och båda hanarna här hemma meddelade på alla sätt att nu var det dags!
När jag så anmälde mig i receptionen på kliniken på måndag morgon så fick jag veta att veterinären nu var hemma och var sjuk… ingenting skulle alltså göras annat än att jag passade på att göra ett progesterontest och utstryk för att veta var i löpet hon var. Det var dags att para samma dag, visade det sig.
Under veckan innan så hade jag varit inne med Pinglan för progesterontest, vilket visade på att hon var på väg mot ägglossning. Här hemma så kollade Öhman av henne mer frekvent än vanligt, men inget intresse i övrigt. Dagen efter så tände Öhman till ordentligt, så det blev en parning. Lika bra att inte missa en enda dag, även om det möjligen fortfarande var lite tidigt enligt progesterontestet dagen innan. Tre dagar i rad parades Pinglan och på fjärde dagen tackade Öhman för sig, för nu var det roliga över.
Xilla ser inte ut att vara dräktig, men efter att Pinglan gått i fyra veckor så började jag misstänka att hon kanske kunde vara dräktig och när jag på dygn 33 efter första parningen fick se den typiska dräktighetsflytningen, så visste jag att mina misstankar var korrekta. Pinglan är dräktig!
Nu hoppas jag bara att resten av dräktigheten går som den ska och att den avslutas med en enkel valpning. Beräknat från första parningen så ska hon valpa på nyårsafton.
Blivande mamma Mei Hung Ping Nan “Pinglan”Blivande pappa Imperial Dreams of Black Knights “Öhman”
Xilla undersöktes med ultraljud i måndags och både livmoder och äggstockar var helt normala. Hon löper inte än, men just denna undersökning görs med fördel när tiken inte löper, då man lättare kan se hur allt ser ut då. Hon är beräknad att löpa inom en månad och när hon visar tecken på att löpa så ska vi till veterinär igen för fortsättning.
Idag var Öhman till veterinär och fick sina simmare undersökta av fertilitetsspecialistveterinär (vilket långt ord…) Ulrika Hermansson och de mådde alldeles utmärkt! Bra mängd, bra mängd friska och normala och inga tecken på ålder (Öhman har ändå fyllt 9 år).
Nu blir nästa steg att Xilla ska in till Ulrika Hermansson för ultraljud av livmodern. Nu kör vi alla undersökningar som finns för att försöka få till chowvalpar!!
Pinglan går tom, vilket tyvärr blivit en välbekant känsla av besvikelse, men denna gång tänker jag inte bara sitta och hoppas att det går bättre nästa gång. Nu ska jag gå till botten med vad som är felet.
Jag började med att kontakta Catharina Linde och förklarade ingående mina problem de senaste åren samt bad om råd hur jag skulle gå vidare. Jag fick snabbt svar att hon tyvärr inte hade tid att hjälpa mig, pga coronatider och därför mycket inseminationer då uppfödare inte kan resa på samma sätt för att para sina tikar. Hon hänvisade mig dock till fertilitetskliniken på SLU i Uppsala.
Jag skickade samma långa e-post till dem och fick snabbt svar om vad jag bör göra, där det första jag bör undersöka är Öhmans fertilitet. Han kollades ju i våras, men då kliniken jag går till saknar reproduktionsspecialist, så var undersökningen enkel – under mikroskop kunde man se att det simmade och det såg normalt ut. Det som behövs och som en reproduktionsspecialist kan göra, är att räkna exakt hur många spermier det faktiskt är (även om det simmar så kan antalet vara för lågt för att hanen ska vara fertil) samt kontrollera mer noga om det finns missbildningar etc.
Gällande tikarna så fick jag råd att vid löp både kolla progesteron samt utstryk för att bestämma rätt parningsdag och att även med ultraljud undersöka livmodern, så inga konstigheter finns där.
Jag svarade att jag gärna åker ner till Uppsala för att just nu kolla upp Öhman och jag frågade om de kunde ta emot mig. Nu fick jag svar av en annan veterinär som svarade att om jag kunde vänta till i september så skulle denna börja arbeta på kliniken jag går till i Sundsvall. Då Pinglan inte ska löpa förrän i november och Xilla i oktober, så fungerar ju det jättebra! Det känns fantastiskt att få en så duktig reproduktionsspecialist på “hemmaplan”. Denna veterinär hjälpte mig för många år sedan att få Kryddan (Ch Gurkans En Krydda I Tillvaron) dräktig efter att hon gått tom under några år.
Alltså är mina planer nu att i september få Öhman kollad ordentligt och är han inte fertil så blir det ju att leta hane… Är han fertil (han är ju ingen ungdom längre, då han fyller 9 år i slutet av augusti), så kommer han användas på båda tikarna med all hjälp jag kan få av veterinären, så det kanske till slut ska kunna bli valpar!
Jag har nu kollat upp om Öhman är fertil och det är han, så nu är det alltså klart att det är honom jag kommer att använda på Pinglan när hon löper.
Det känns jättebra, då jag verkligen ville ha en korthårig hane till henne och urvalet av HD/ED-röntgade korthåriga hanar med rimligt resultat (helst helt fritt, men jag accepterar ED 1, då Pinglan är ED 0) inte är speciellt stort i Sverige… Öhman är ju helt frisk för allt han är testad för, vilket även Pinglan är, så det känns som en spännande kombination!
Bara det nu blir valpar också… Parning är beräknad till i maj/juni.
När jag började med chow chow så förekom i princip aldrig chowvalpar utan stamtavla. Någon enstaka kull som föddes där föräldradjuren inte uppfyllde SKK:s regler kunde säljas utan stamtavla, men under alla år så känner jag till kanske två sådana kullar. Idag hittar man chowvalpar utan stamtavla till salu på annonssajter nästan jämt och gemensamt för dessa är att de nästan alltid har föräldrar som är importerade från östeuropa. I en del fall har personer i Sverige dömts för smuggling av chowvalpar. Det finns alltså all anledning att vara mycket skeptisk till att köpa chowvalp utan stamtavla från Svenska kennelklubben!
Av denna anledning så har jag lagt till info om detta på min hemsida. Förhoppningen är att de som letar chowvalp hittar denna info och förstår varför en stamtavla inte bara handlar om ett “fint papper” som behövs om man tänkt ställa ut sin chow chow. Om jag med denna information kan få bara en enda person att låta bli att köpa en stamtavlelös chowvalp, så har jag nått ut med mitt budskap.
Jag hade planerat att ställa ut Xilla och Pinglan denna vår och hade även planerat att åka till Norge för att se om Xilla kunde vinna cert för norskt championat samt cacib för den internationella titlen C.I.B. Pinglan var anmäld till ett BPH i slutet av mars, något jag verkligen hade sett fram emot att göra. Inget av detta blev ju av pga covid-19.
Istället får jag hoppas på att detta kanske blir året då jag får valpar istället. Xilla paras med Öhman och även om hon hittills inte blivit dräktig, så måste man ju ändå hoppas … I maj ska Pinglan löpa och möjligen kommer hon paras med Öhman. Jag vill ju ha en korthårig hane till henne och Öhman är ju en frisk, sund och trevlig korthårshane. Det som kan sätta käppar i hjulet gällande Öhman är om han inte är fertil. Han är ju 8,5 år och har inte lämnat valpar på flera år (han har två söner i Nederländerna som är 6,5 år), så jag hoppas få en tid hos veterinär för att kolla upp hans simmare. I dagens covid-19-samhälle så är det inte lika enkelt att få en sådan tid, då kliniken har personal borta och endast två veterinärer kan utföra denna kontroll.
Jag kommer att lägga ut på hemsidan när jag har nyheter om parningarna.
