Det har nu gått drygt en månad sedan Greta blev diagnostiserad med diabetes. Jag lade ju direkt om hennes kost till BARF och har på det sättet hållit hennes blodsocker på en rimlig nivå. Normalvärdet för en hund ligger på ca 4-8 och när det upptäcktes att Greta har diabetes så låg hennes blodsockervärde på 18. Efter två veckor på denna kost så hade blodsockret sjunkit till 11 och idag när hon mättes varje timma över hela dagen så låg hon som högst på 13 och som lägst på 6.

Cellerna behöver socker för att fungera och för att cellerna ska kunna ta till sig sockret ur blodet så behövs insulin. Utan insulin så blir blodsockret högt, men cellerna svälter. I det läget så börjar kroppen bryta ner fett och muskler för att få energi och förutom att man ser att hunden går ner i vikt, så ser man resultatet av det i urinen i form av keton-kroppar, vilket bland annat består av aceton.

Greta har ett blodsocker som inte är speciellt över det normala, men man ser i urinen att keton-kropparna finns där, vilket visar på att kroppen lever i svält. Anledningen till att blodsockret är någorlunda normalt är att hon äter en kolhydratfri kost.

Det är nu bestämt att Greta kommer att sättas på insulinbehandling. I början (och förhoppningsvis även i fortsättningen, men det vet man aldrig) så handlar det om en låg dos. Veterinären trodde att det skulle fungera med att fortsätta med BARF-kosten, men då det inte finns mycket kolhydrater att spela på där (överdosering av insulin är livshotande), så kom vi fram till att det bästa nog är att Greta får äta 50/50 av BARF och ett speciellt diabetesfoder.

Jag har idag fått lära mig att ge Greta sprutor, vilket faktiskt var precis så enkelt som jag trodde. Man har ju sett ett antal vaccinationer genom åren och spruträdd har jag aldrig varit.

Trots allt så känns det just nu ganska bra. Greta mår bra och kommer att må ännu bättre när vi sätter igång med behandlingen. Hon kommer att gå upp i vikt och snart har jag förhoppningsvis min vackra Greta tillbaka!